Flaggprotokoll vid ceremonier i Sverige

Vid högtidliga tillfällen, som invigningar, jubileer, nationaldagsfiranden, statsbesök och begravningar, används flaggan och fanan enligt ett fastare protokoll än vid vanlig flaggning. En del av reglerna kommer från Försvarsmakten, andra från lång tradition. Här är en översikt.

Flagga, fana och standar

• Flaggan är en flaggduk som hissas på en flaggstång.
• Fanan är en flaggduk som är fäst vid en stång och som bärs, till exempel av en fanbärare i en procession. Enligt Riksarkivet har den svenska fanan fastställda mått: höjd 100 centimeter och längd 160 centimeter, alltså samma proportioner som flaggan.
• Standar är en mindre, ofta kvadratisk fana som används av till exempel ordenssällskap, föreningar och militära förband.

Fanor bärs framför allt av föreningar, fackförbund, skolor, ordenssällskap och Försvarsmakten. Mer om olika slags flaggor finns i guiden om flaggtyper.

Flagghissning vid ceremonier

När flaggan hissas eller halas under en ceremoni är det en del av högtidligheten.

• Militär personal i uniform stannar och gör honnör mot flaggan när den hissas eller halas vid ceremonier, enligt Försvarsmaktens föreskrifter om flaggning. Beväpnade förband kan i stället skyldra gevär.
• Civila omfattas inte av någon föreskrift, men det är vedertagen sed att stå stilla, vända sig mot flaggan och vara tyst tills den är hissad.
• Tänk på att en flagga som trasslar sig mitt under en ceremoni märks, och att många därför övar hissningen i förväg.

I övrigt gäller samma rekommendationer som vid annan flaggning, se regler för flaggning.

Hedersplatsen

Enligt Riksarkivet har den svenska flaggan alltid hedersplatsen vid ceremonier med flera flaggor. Hedersplatsen bestäms sett från framsidan av flaggstängerna med ryggen mot byggnaden. Med ett udda antal stänger är det den mittersta stången, med ett jämnt antal stången närmast till höger om mitten. Övriga nationsflaggor hissas i bokstavsordning efter ländernas svenska namn, från hedersplatsen och utåt, varannan till höger och varannan till vänster, och i samma storlek. Riksarkivets exempel för två till elva stänger finns i guiden om utländska flaggor i Sverige.

Fanor vid begravningar

Sveriges Begravningsbyråers Förbund beskriver sedvänjan vid begravningar där fanbärare deltar:

• Den svenska fanan placeras till höger om kistan, sett med ryggen mot altaret. Föreningsfanor och standar placeras till vänster.
• Fanvakten är på plats i koret innan de anhöriga och gästerna kommer in.
• Fanbärarna sänker fanorna när församlingen reser sig och under jordfästningen.
• Vid processioner går fanvakten först.
• Föreningens egen fana har ofta sorgflor, medan den svenska fanan enligt äldre regler inte har det.

Vid militära begravningar, där flaggan kan draperas över kistan, finns särskilda regler för hur den viks och överlämnas till de anhöriga. Mer om sorgflaggning finns i guiden om flaggning vid sorg.

Att tänka på inför en ceremoni