Regler för flaggning i Sverige

Många tror att en lag styr när flaggan hissas och halas i Sverige, men så är det inte. Lagen om Sveriges flagga beskriver hur flaggan ser ut, och förordningen om allmänna flaggdagar anger vilka dagar som är flaggdagar. Tiderna och det mesta av flaggvettet är i stället rekommendationer. Riksarkivet, statens myndighet för statssymboler, hänvisar till de rekommendationer som Stiftelsen Sveriges Nationaldag ger ut. De bygger på Försvarsmaktens bestämmelser, lång tradition och internationella flaggseder.

Flaggningstider

Tiderna gäller alla dagar, både allmänna flaggdagar och andra dagar. En belyst flagga får vara hissad efter solens nedgång, vilket är vanligt vid offentliga byggnader och på kvällar med festligheter. Mer om det i guiden om flaggbelysning.

Norr om polcirkeln går solen inte upp under en period kring vintersolståndet. Försvarsmakten har särskilda tider för den mörka perioden, då flaggan bara är hissad några timmar mitt på dagen.

Vem reglerna gäller för

Tiderna är skrivna för myndigheter och Försvarsmakten, och där följs de. För privatpersoner, föreningar och företag råder enligt Stiftelsen Sveriges Nationaldag en viss frihet. Det är inte olagligt att hissa flaggan senare än 08.00 eller att ha den uppe en ljus sommarkväll efter 21.00, men det är tiderna ovan som räknas som vedertagen svensk praxis.

Riksarkivet sammanfattar det så här: formalismen ska inte gå så långt att flaggningen uteblir, och det är hellre flagga än avstå av rädsla för att göra fel.

Flaggvett enligt rekommendationerna

• I topp: flaggan hissas ordentligt ända upp mot knoppen, med flagglinan sträckt. Tänk på att en flagga som hänger en bit ned på stången kan misstas för sorgflaggning.
• En flagga per stång: endast en flagga hissas på varje stång, så flaggning med både svensk flagga och till exempel en föreningsflagga sker på två stänger.
• Hel och ren: flaggan är hel och ren och har färgerna i behåll. En sliten, trasig eller urblekt flagga rekommenderas inte.
• Respekt: flaggan behandlas med respekt, och många undviker därför att låta den släpa i marken.
• Vimpeln: vimpeln pryder stången när flaggan inte är hissad och tas ned när flaggan hissas.

Hur flaggning på halv stång går till beskrivs i guiden om halvstångsregler.

Vimpeln

Den svenska vimpeln är ett långt, avsmalnande band, kluvet i blått och gult. Den ersätter inte flaggan utan pryder flaggstången när flaggan inte är hissad, och därför får den enligt rekommendationerna vara hissad dygnet runt. Det blå fältet är överst. Riksarkivet avråder från så kallade korsvimplar med gult kors, eftersom de har flaggans färger men inte de proportioner som lagen föreskriver. Mer finns i guiden om flaggtyper.

Märken och tecken på flaggan

Enligt 4 § lagen om Sveriges flagga får flaggan inte förses med märken, bokstäver eller andra tecken utöver det som lagen själv anger för kungahuset och Försvarsmakten. En flagga med tryckt text eller logotyp är alltså inte en korrekt svensk flagga. Enligt Riksarkivet får flaggan inte heller utan särskilt tillstånd användas i varumärken, och det är Patent- och registreringsverket som prövar sådana frågor.

Uttjänta flaggor

Enligt Riksarkivet behandlas även en uttjänt flagga med respekt och används inte till något annat. Det finns inga regler för hur den förstörs, men Stiftelsen Sveriges Nationaldag rekommenderar att flaggan klipps ned till enbart blå och gula tygbitar som inte längre utgör en flagga, och att tygbitarna sedan slängs. Stiftelsen avråder från att bränna flaggan, eftersom de flesta flaggor i dag är av polyester som smälter och bildar giftig rök.

Flaggning från båt

Enligt Stiftelsen Sveriges Nationaldag får fritidsbåtar föra svensk flagga alla tider på dygnet när de är under gång. För båtar som ligger förtöjda eller för ankar gäller samma flaggningstider som på land.