Flaggstångens mekanik – så fungerar lina, block och fällfot

En flaggstång är en enkel maskin som behöver fungera varje gång. En lina som hakar upp sig en flaggdag, eller en flagga som fastnar på halv stång, märks. Här är en översikt över hur mekaniken fungerar och vilka tecken som kan tyda på slitage.

Linan och blocket

Den vanligaste lösningen är en sluten linslinga som löper över ett block, en trissa, i stångens topp.

1. Flaggan fästs i linan med flagghakar, en i flaggans övre hörn och en i det nedre.
2. När den ena parten av linan dras går flaggan uppåt, och när den andra dras går den nedåt.
3. När flaggan sitter i topp, eller på höjden för halv stång, görs linan fast i klampen, ofta med ett par slag i åtta och ett avslutande halvslag.

Enligt Riksarkivets rekommendationer hissas flaggan ordentligt i topp mot knoppen med flagglinan sträckt.

Utvändig lina och innerlina

• Vid utvändig lina löper hela slingan utanpå stången. Den är lätt att se och åtgärda, men linan kan slå mot stången och nås av alla.
• Vid innerlina går linan ned inuti stången, och klampen eller en vinsch sitter bakom en låsbar lucka. Det ger skydd mot stöld och skadegörelse och en tystare stång. Tänk på att det kräver mer arbete att trä en ny lina om den går av inuti stången.

Roterande topp

En vanlig topp står still, och när vinden vänder kan vimpeln eller flaggan linda sig runt stången. En roterande topp eller vimpelrotor är lagrad så att den vrider sig med vinden. Det minskar lindning och slitage, särskilt för en vimpel som sitter uppe dygnet runt.

Fällfoten

En fällbar stång sitter i en fot med två infästningspunkter. Den ena fungerar som gångjärn, och när den andra lossas kan stången fällas ned runt gångjärnet.

Tänk på att

• stången behöver fritt utrymme motsvarande sin höjd i den riktning den fälls
• högre stänger ofta hanteras av minst två personer, en vid toppen och en vid foten
• stänger av aluminium och stål leder ström, vilket gör avståndet till elledningar viktigt
• tillverkarens anvisning beskriver ordningen på bultarna.

Vindens påverkan

Det är flaggan, inte stången, som tar mest vind. En vajande flagga drar i toppen med en kraft som ökar kraftigt med vindhastigheten och flaggans storlek. Därför

• är många stänger gjorda för en största flaggstorlek, se flaggstorlekar
• böjer sig en glasfiberstång synbart i hård vind, vilket är normalt
• nämner Riksarkivet att en mindre stormflagga kan hissas vid mycket hård vind
• är belastningen störst på fundamentet vid marken, där hela stångens hävarm verkar.

Mer om hållfasthet och vindlast finns i guiden om säkerhetskrav för flaggstänger.

Tecken på slitage

• Linan har blivit ljus, fransig eller stel.
• Flaggan går trögt eller rycker vid hissning.
• Blocket gnisslar eller står still.
• Klampen sitter löst.
• Stången lutar eller rör sig vid foten.

Mer om vanliga fel och lösningar finns i guiderna om underhåll och reparation av flaggstång.