Flaggtyper och användning i Sverige

Den svenska flaggan finns i flera former. Lagen om Sveriges flagga skiljer mellan den tvärskurna och den tretungade flaggan, och vid sidan av dem finns vimpeln, fanan och fasadflaggan. De har olika användning, och alla får inte användas av alla. Den här guiden går igenom flaggtyperna och när de används.

Tvärskuren flagga – den vanliga flaggan

Den tvärskurna flaggan är den rektangulära flagga som de flesta hissar. Lagen beskriver den noggrant:

• Flaggans höjd förhåller sig till längden som 10 till 16.
• De inre fälten, närmast stången, har höjd och längd i förhållandet 4 till 5.
• De yttre fälten har höjd och längd i förhållandet 4 till 9.
• Korsarmarnas bredd är hälften av höjden på varje fält.

Omräknat blir det 5 + 2 + 9 delar på längden och 4 + 2 + 4 delar på höjden. Det är den tvärskurna flaggan som används vid vanlig flaggning. Storlekar beskrivs i guiden om flaggstorlekar.

Tretungad flagga

Den tretungade flaggan har en kluven yttre del med tre tungor. Dess höjd är hälften av längden, tungorna medräknade. Enligt lagen får den användas av:

• statschefen och, med dennes tillstånd, andra medlemmar av kungahuset, med eller utan stora eller lilla riksvapnet på ett vitt fält i korsets mitt
• Försvarsmakten som örlogsflagga
• andra myndigheter som bedriver militär verksamhet, enligt föreskrifter från regeringen.

I övrigt används enligt lagen den tvärskurna flaggan, vilket innebär att den tretungade flaggan inte är avsedd för privatpersoner, företag eller föreningar.

Vimpel

Den svenska vimpeln är ett långt band som smalnar av mot spetsen och är kluvet i blått och gult. Den har en lång tradition och var reglerad i flottan redan i början av 1700-talet. Vimpeln ersätter inte flaggan utan är till för att pryda flaggstången när man inte flaggar. Därför får den vara hissad dygnet runt.

• Det blå fältet är överst enligt Riksarkivet.
• Längd: mellan en tredjedel och hälften av stångens höjd enligt Riksarkivet.
• Aldrig på halv stång. Vid sorg byts vimpeln mot flaggan.

Korsvimpeln, med ett gult kors på blå botten, är en modern företeelse. Riksarkivet avråder från den eftersom den saknar tradition och har flaggans färger men inte flaggans lagstadgade proportioner.

Fana

En fana är en flaggduk som är fäst vid en stång och som bärs, till exempel i processioner och vid ceremonier. Den svenska fanan har fastställda mått: höjd 100 centimeter och längd 160 centimeter. Fanor vid ceremonier och begravningar beskrivs i guiden om flaggprotokoll vid ceremonier.

Fasad- och balkongflagga

Fasad- eller balkongflaggan är en mindre flagga på en kort stång som sitter snett ut från en husvägg eller ett balkongräcke. Riksarkivet påpekar att den representerar Sverige och inte någon viss grupp, och att den kan användas av alla som bor i Sverige. Fasadflaggor bör så långt det går följa samma flaggningstider som vanliga flaggor. På en fasadstång sänks flaggan till mitten av stången vid halv stång.

Stormflagga

Vid mycket hård vind kan en stormflagga hissas. Det är en mindre flagga som inte riskerar att knäcka stången. Den är ett alternativ till att avstå från flaggning en blåsig flaggdag.

Flaggtyper och användning i korthet